Människan bär mycket av skulden till den globala uppvärmningen men vi är inte redo att möta konsekvenserna av den. Det menade professor Svante Björck under en föreläsning i går kväll.
För 20 000 år sedan var en stor del av norra halvklotet täckt av stora inlandsisar. Engelska kanalen och delar av Nordsjön var torrlagd. Årsmedeltemperaturen i Spanien var endast fem grader.
Under de årtusenden som närmast följde värmdes jorden upp i snabb takt. Isarna smälte och havet steg världen över.
För 10 000 år sedan blev det återigen kallare. På vintrarna frös havet så långt söderöver som vid Spaniens kust.
Följer inte trenden
Klimatförändringar har varit en naturlig del av vår planets historia. Nu är vi inne i en ny värmeperiod, men utvecklingen följer inte de mönster som präglat de tidigare temperaturväxlingarna.
– Redan för 8000 år sedan slutade data att följa de trender som observerats tidigare, säger geologiprofessorn Svante Björck.
Global uppvärmning
Under de tidigare värmeperioderna har temperaturhöjningarna varit regionala och luftens koldioxidhalt har så småningom börjat sjunka. Så är inte fallet nu.
– Temperaturhöjningarna är globala. De sker samtidigt på både södra och norra halvklotet och det är nog unikt. Uppvärmningen beror till stor del på människans utsläpp av koldioxid, säger Svante Björck.
Samhällena oförberedda
Trots att människan står bakom mycket av dagens klimatförändringar är samhällena mycket dåligt rustade för att hantera följderna av de höjda temperaturerna, menar Björck.
– Som art är vi väldigt bra på att anpassa oss. Men de västerländska samhällena är svåranpassliga på grund av sin komplexitet. Vid översvämningar har vi svårt att flytta på oss, till exempel. Människor som lever närmare naturen är nog bättre på det, säger han.
”Ganska läskigt”
Föreläsningen anordnas av Folkuniversitetets teknik- och naturvetarcirkel och åhörarskaran som kommit till Edens hörsal på statsvetenskapliga institutionen denna kväll är något äldre än de som normalt nöter de slitna trästolarna. En av de yngre i gruppen är gymnasisten Janja Rosengren.
– Jag är lite orolig för klimatförändringarna. Det känns ganska läskigt, säger hon.
Gör jorden glad genom att försvinna
Svante Björck gör inte mycket för att mildra oron. Framtidsutsikterna målar han i tämligen mörka kulörer.
– Det hänger på vad vi gör. Vi måste vara beredda på det som kommer och fatta kloka beslut. Men kanske krävs det att klimatet löper amok innan människorna inser allvaret. Det kan ju också vara så att vi måste acceptera att vår tid här är begränsad. Jorden skulle nog bli glad av att slippa oss, säger han
