Mårtengås, Mårten gås eller Mårten-gås? Det är en av de oklarheter som hör Skånes största högtid till. Gårdagen till ära gräver Lundagård i gåsamiddagens något oklara historia.
Ungefär såhär års firar amerikanerna högtiden Thanksgiving. Det är en högtid kantad av tacksamhetsgester, kalkonmiddagar och försök att glömma USA:s problematiska historia med sin ursprungsbefolkning. Men innan du suckar avundsjukt på amerikanarnas anrika fågelspisande så måste jag påminna om att du befinner dig i epicentrum av en högtid med en ännu äldre traditionell middag. I Skåne firas Mårten gås.
Historierna om Mårten gås uppkomst är flera. Enligt en ska helgonet Martinus, som med tiden utvecklats till Mårten, ha rymt från romarna då de ville göra honom till biskop. Martinus gömde sig i ett gåsastall, där gässen började kackla så högt att han blev hittad. Martinus, nu en biskop, ville hämnas på fåglarna och instiftade därför en årlig gåsamiddag på händelsens jubileumsdag, den 11 november. Med tiden kom högtiden att firas den 10 november istället, på Mårtensafton.
Andra säger att Mårten gås firas på grund av adventsfastan. Det passade bra med en stor middag i november för att stå sig under fastan i december, och att det blev just gås beror på att gässen var välgödda och redo att slaktas runt oktober-novemberskiftet. På så sätt kan Mårten gås ses som en höstversion av fastlagsbullen, tillika semlan.
Hur traditionen än började sägs den ha sitt ursprung i det medeltida Europa, främst Tyskland (där den i dag på sina håll fortfarande firas) eller Frankrike, och kom sedermera till Sverige någon gång på 1500-talet. På den tiden var det främst adeln i Stockholm som firade. Anledningen till att gåsamiddag i dag är intimt förknippad med Skåne beror på att det var lätt att valla och föda gäss i det skånska landskapet.
Vad en riktig gåsamiddag består av är också omtvistat. I dag är det vanligast med svartsoppa som förrätt, stekt gås till huvudrätt och äppelkaka till efterrätt. Men så har det inte alltid varit. I en artikel i Populär Historia (2001) beskriver docenten i etnologi, Jan-Öjvind Swahn, att denna till synes urskånska meny uppkom som en marknadsföringsploj i Stockholm på 1850-talet. Innan dess berättar Märta Helena Von Schnell i Årstadagboken (1946) hur man åt kalv istället för gås vid firandet (Mårten kalv?). Det var nämligen svårt att odla fågeln i tider av svält.
Historierna om Mårten gås är ambivalenta, förvirrande och flytande över tid. Firas Mårten gås i dag, eller igår? Är traditionen stockholmsk eller skånsk? Äter man gås eller kalv? Mårten gås verkar vara ett diffust koncept, och om du firar med en gåsamiddag på nation, med en söndagsmiddag med familjen eller med en burgare på McDonalds är upp till dig.
