Spelet om klimatet kräver en ny regelbok, menar Lowe Smith Johansson.
Spelkväll hemma i korren. På bordet står chips och du spelar för 711 gången ett parti monopol. Det har varit en bra kväll, trevligt tjöt och ni har faktiskt kommit varandra närmare. Helt plötsligt sitter dock den där jobbiga killen från rum sju på hälften av alla gator och det finns ingen nåd att få, ni är på en sakta men säker väg mot undergången.
Det är där världen befinner sig nu, på rak väg mot undergången. Varje gång jag öppnar en artikel är det nya rapporter om skogsbränder, passerade utsläppsgränser eller torka i ett redan utsatt land. Jag blir inte längre chockad och knappt ens upprörd. Jag har redan hundratals gånger blivit arg på företagsledare som vägrar klimatomställning för att plocka ut ytterligare en fet check till sitt Schweiziska bankkonto. Jag har suttit sena kvällar på studentnationen sluddrandes förbannelser över hur företag med juridiska trix kommer undan med att förorena våra världshav. Jag har fått nog av att vara arg och suckar uppgivet när en bekant säger att de gör så gott de kan och pekar på något trädplanteringsprojekt som företag X har i land Y.
Företagen är ungefär som den jobbiga killen från rum sju under monopolpartiet: De gör egentligen inte fel, de följer bara reglerna. Missförstå mig inte nu, jag tycker fortfarande att det är moraliskt förkastligt att försöka komma undan att betala böter efter att ha dränkt en kustlinje i olja bara för att rädda lite vinster åt redan rika aktieägare. Men i det regelverk som skapats gör de helt rätt, de tjänar pengar åt sina aktieägare, kosta vad det kosta vill.
De gör egentligen inte fel, de följer bara reglerna.
Redan där är tron på att marknaden skulle anpassa sig själv ett luftslott: det går nämligen emot vinstanken. Vinst gör du ofta genom fler sålda artiklar och även om företaget drastiskt lyckas sänka klimatkostnader på varje producerad artikel så kommer de fortsätta att öka sin numerära försäljning där våra egentliga behov spelar liten eller ingen roll, vilket omintetgör deras framsteg.
Det som behövs är nya spelregler. Jag har tyvärr varken utrymme eller kunskap nog att formulera dessa i den här artikeln. Nej, i den här artikeln vill jag istället skrika ut att vi vet redan vad som kommer hända om det får fortsätta såhär. Företagen är varken goda eller onda, de är själlösa enheter som följer lagen. Lagen säger vinst och inte klimat. Vi måste alltså ändra på detta, förbjuda skadliga praktiker, sätta utsläppsgränser och skriva in brott i lagboken och dela ut hårda straff för de som inte anpassar sig. Först då kommer vår produktion på allvar att börja ändras.
Jag har spelat monopol säkert 711 gånger, och många av dem har jag uppgivet och rasande velat välta spelbrädet. Den här gången är det dock inte den jobbiga killen som ska besegras, det här partiet handlar om vår framtid och spelas mot ett system drivet enbart av pengavinster. Så vi har inte tid att välta något spelbräde, det finns en regelbok att skriva om på våra och klimatets villkor, om vi ska ha någon chans att vinna detta sista parti.
