Högskoleminister Lars Leijonborg svarade i går på frågor i Riksdagen om kårobligatoriets avskaffande och vilka konsekvenser det får för studentinflytandet. Tone Tingsgård (s) är en av dem som är kritiska till regeringens agerande i frågan.
I gårdagens interpellationsdebatter i riksdagen fick högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg (fp) flera frågor om hur studentinflytandet ska kunna säkras i samband med kårobligatoriets avskaffande. Bland annat kritiserades regeringen för att den i sin proposition vill ge betydligt mindre pengar till kårerna än vad utredningen har föreslagit.
– Regeringens förslag innebär minskade intäkter på mellan 50 och 85 procent för vissa kårer, sade Berit Högman (s).
Men Lars Leijonborg slog ifrån sig kritiken.
– Det inträffar ju bara om väldigt få studenter vill vara med i kårerna. Det är rimligt att i det här skedet vara optimistiska. Allt annat skulle ju skicka signalen att ”nej, ni behöver inte bli medlemmar, det här ordnar staten”, sade högskole- och forskningsministern.
Regeringens utredare i frågan, Erland Ringborg, har föreslagit en ersättning till kårerna på 310 kronor per student och år, men enligt propositionen så kommer den bara att hamna på 105 kronor.
– Av samma regering får Unga aktiesparare 472 kronor per medlem och Unga frimärkssamlare 572 kronor, sade Berit Högman, och undrade om frimärkssamlare var viktigare än studenter.
Lars Leijonborg framhöll dock att utredningen ville finansiera stödet genom att minska antalet studieplatser, vilket regeringen inte anser som lämpligt i kristider.
”Varför så bråttom?”
Socialdemokraternas Tone Tingsgård är väldigt kritisk till hur regeringen vill att kårerna ska klara sig ekonomiskt.
– Man för egendomliga resonemang om att högskolorna ska ha möjlighet att ge bidrag till kårerna. Men det är otroligt viktigt att studentkårerna har en självständig ställning till högskolorna, sade Tone Tingsgård. Hon är också är mycket skeptisk till förslaget att kårerna ska söka sponsorer.
– Här pekar regeringen på möjligheter inom branschområdena, med allt vad det öppnar för ojämlik inkomstfördelning, sade Tingsgård i debatten.
Om obligatoriet ska avskaffas så måste det ske i den takt som ekonomin tillåter, anser hon.
– Det måste avvecklas med varsamhet så att man inte riskerar studentinflytandet. Det måste helt enkelt få kosta. När vi nu har hamnat i det här ekonomiska läget, varför så bråttom?
Lars Leijonborg är dock optimist, och menar att obligatoriets avskaffande kommer att förbättra kårernas ställning.
– Jag är övertygad om att frivilliga kårer kommer att stärka och vitalisera studentinflytandet genom att bli attraktiva för studenter att bli medlemmar i. Detta kommer också att bidra till att öka kårernas legitimitet bland studenterna, sade högskole- och forskningsministern.
