Det är hög tid att studenterna engagerar sig för en fri debatt och ett akademiskt förhållningssätt, skriver Axel Ekström och Erik J. Olsson.
Akademisk frihet innebär forskarens rätt att utforska och föreläsa efter eget samvete och bättre vetande, utan rädsla för repressalier. Enligt UNESCO och andra internationella organ är akademisk frihet en förutsättning för hög kvalitet inom forskning och utbildning.
Den akademiska friheten skyddar mot den politiska makt som utövats över forskning och utbildning i mer auktoritära stater som forna Sovjetunionen och dagens Kina. I Sverige har vi hittills besparats detta, men senare decennier har sett en oroväckande trend av reformer i riktning mot mer politisk styrning, som gjort att vi nu är ett av de länder i Europa med minst forskningsfrihet. Det långsiktiga sanningssökandet har fått ge vika för ett kortsiktigt perspektiv bestämt av politikens mandatperioder. Hur många studenter vet exempelvis att rektorer utses av regeringsmakten och inte av lärarna och studenterna själva?
I den politiskt styrda högskolan är lärarna utbytbara lönearbetare och studenterna kunder. Eftersom ”kunden alltid har rätt” anses alltid läraren ha fel när någon klagar på en kurs. Fallen Johan Grant, Germund Hesslow och Erik Ringmar, som samtliga utspelat sig i Lund, är väl omskrivna, men diskuteras nästan aldrig ur ett kvalitetsperspektiv. De illustrerar hur några få studenters anmälningar kan leda till att lärarens rätt att undervisa efter eget bättre vetande problematiseras. I stället för att ta striden om kunskapen, anpassas utbildningen efter de lättkränkta. Det är knappast rätt väg att gå om vi vill ha en utbildning värd studielånet! Mer än någonsin borde studenter ställa sig frågan: vem är det som har bestämt vad jag får lära mig? Och hur har det gått till?
Men politiken är inte den enda kraft i samhället som ingriper i den akademiska friheten. För dem som är beroende av forskningsmedel från näringslivet kan det bli väldigt känsligt om slutsatserna inte är i linje med företagets varumärke. Ren självbevarelsedrift kan då göra att resultaten anpassas strategiskt för att inte äventyra finansieringen.
Hur externa krafters påverkan kan direkt drabba även studenter får ett aktuellt fall illustrera. Felicia Hogrell, en veterinärstudent vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), kallades efter en kritisk debattartikel om grisslakt i Expressen till enskilt möte med ledningen, som i allvarliga ordalag förklarade att artikeln kunde reta upp djurägarna och skada veterinärutbildningen. Samma kraft som verkar mot den akademiska friheten hotar alltså också studenters demokratiska rätt till yttrandefrihet.
Lunds universitet har glädjande nog valt att införa en introduktionstermin för nya studenter. Kursen ligger på 30 högskolepoäng, motsvarande en termins heltidsstudier, och omfattar bland annat studieteknik, skriftlig framställning och forskningsmetod. Det vi saknar är ett moment som informerar om vikten av yttrandefrihet, forskningsfrihet och ett akademiskt förhållningssätt. Dessa är av största betydelse om vi tillsammans ska lyckas säkra kvaliteten på universitetets utbildning.
