Efter ett flertal fall där universitet haft svårt att stänga av brottsdömda studenter har regeringen nu tillsatt en utredning med uppdrag att förtydliga lagen, för att göra det lättare att stänga av olämpliga studenter från sin utbildning.
Regeringen tillsätter nu en utredning för att förtydliga lagen om avskiljande av studenter, rapporterade DN i söndags. Detta till följd av tidigare fall – bland annat vid Lunds universitet (LU) – där lärosäten velat stänga av studenter som de ansett olämpliga för utbildningen, men inte haft tillräckliga skäl enligt avskiljandeförordningen.
– Det har ofta fallit på att nämnden inte har kunnat visa att det funnits en tillräckligt påtaglig risk att studenten ska kunna komma att skada en annan person eller värdefull egendom under utbildningen, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, till DN.
Kriterierna för avskiljning är i dag: ”psykisk störning”, missbruk av alkohol eller narkotika, allvarlig brottslighet eller risk att skada annan person eller egendom. Tidigare har det rått oenighet mellan universitetet och Högskolans avskiljandenämnd (HAN), vilken behandlar universitets ansökan om avskiljning, om vad som är tillräckligt grova brott för avskiljande.
Matilda Ernkrans vill att utredningen specifikt undersöker utbildningar som leder till ett yrkesliv med en viss beroendeposition:
– Det handlar om utbildningar där studenter under sin utbildning och senare i sitt yrkesliv kommer i kontakt med människor som är i beroendeställning till dem och där deras yrkesroll bygger på att de har förtroende för dem, säger Matilda Ernkrans.
– Och det kan handla om allvarliga fall av brottslighet som exempelvis barnpornografibrott, grov kvinnofridskränkning och våldtäkt, säger hon till DN.
Regeringen väljer nu att tillsätta en utredning för att förtydliga lagen till följd av tidigare fall, där bl.a. studenter vid LU varit involverade. Hösten 2018 tvingades en kvinnlig student till sexuella handlingar av en manlig läkarstudent. I juni året därpå dömdes läkarstudenten för våldtäkt, med två års fängelse som straff.
I oktober 2019 rapporterade Lundagård att läkarstudenten överklagade domen ända till Högsta domstolen. Överklagan ledde till att domen inte vann laga kraft förrän april 2020, varav LU:s beslut att avskilja studenten fick avslag från HAN innan dess.
Liknande problematik har även uppstått vid Karolinska institutet, då lärosätet inte kunde stänga av en student som dömts för barnpornografibrott. Detta då brottet inte ansågs allvarligt nog, rapporterar DN.
I ett pressmeddelande från Utbildningsdepartementet i går den 26 oktober meddelas att utredningen även ska undersöka om belastningsregistret bör användas vid antagning till vissa högskoleutbildningar. I dagsläget används belastningsregistret endast vid antagning till lärarutbildning, men fler utbildningar kan bli aktuella.
– Därför ska utredaren titta på om man ska kontrollera mot belastningsregistret redan vid antagningen till vissa utbildningar, och om en kontroll ska införas vid fler högskoleutbildningar än lärarutbildningen såsom exempelvis vård- och omsorgsutbildningen, säger Matilda Ernkrans till DN.
Torbjörn von Schantz, rektor vid LU, ser positivt på utredningen. Speciellt eftersom det rör de utbildningar där studenterna möter människor som är i beroendeställning till dem. Där har användningen av belastningsregistret vid antagning en viktig roll, menar han.
– Jag välkomnar möjligheterna att speciella brott ska kunna påverka möjligheterna till den yrkesutövning som man utbildar sig till, säger Torbjörn von Schantz.
Utredningen ska redovisas senast den 22 oktober 2021.
