Replik från Akademiska Hus

Med anledning av Sasha Stenerams krönika ”Slakta statens kassako, Akademiska hus” publicerad på Lundagård.se den 26 oktober, förstår vi att det råder en rad felaktiga uppfattningar om Akademiska Hus som vi gärna vill reda ut.  

Den första missuppfattningen: Akademiska Hus tar ut för höga hyror.  
Det ligger i Akademiska Hus uppdrag att ta ut marknadsmässiga hyror. Anslaget från staten till lärosätena är dessutom anpassade för att täcka lokalkostnader, som i snitt utgör 12,4 procent av de totala kostnaderna som universitet och högskolor har. Lunds universitet har 12,2 procent enligt sin årsredovisning för 2019, där Akademiska Hus är den största, men inte enda hyresvärden. Om ett statligt ägt fastighetsbolag börjar subventionera hyror blir det en snedvridning av konkurrensen i relation till andra, privata fastighetsbolag som inte kan frångå marknadshyra i sin verksamhet. Det i sin tur skulle drabba de många lärosäten som inte hyr av oss.  
 
Akademiska Hus hyror ligger i nivå med andra hyresvärdar för universitet och högskolor i Sverige. Vi väger in risk och kostnader för exempelvis byggnation och förvaltning på samma sätt som andra fastighetsföretag. Vi tar också hänsyn till den generella marknadshyresnivån som gäller för orten, läget, typ av fastighet och kontraktstid. Vi har tagit fram en transparent hyresmodell som vi diskuterat med företrädare för universitet och högskolor under många år och redovisar sedan öppet de gällande hyrorna.  
 
Som grundregel återinvesterar vi hela vårt driftöverskott på 2-3 miljarder kronor i ny-, till- och ombyggnader för landets lärosäten och varje år gör vi en utdelning som kommer skattebetalarna till godo genom att staten återinvesterar den i Sveriges gemensamma välfärd. 
 
Den andra missuppfattningen: Akademiska Hus har monopol.   
I genomsnitt har Akademiska Hus en marknadsandel på 61 procent, vilket innebär att vi är en av flera aktörer på en öppen marknad där kunderna kan förhandla sig till den lösning som bäst tillgodoser deras behov. Lärosätena kan hyra av vem de vill och idag finns drygt 300 andra fastighetsbolag som också hyr ut lokaler till lärosäten. Långt ifrån alla hyr alltså av Akademiska Hus och på vissa studieorter finns vi inte alls.  
 
Slutsatsen som krönikören drar, byggd på dessa två missuppfattningar, är att universiteten själva ska få äga sina lokaler och att Akademiska Hus på lång sikt borde säljas ut.  
Att ge landets lärosäten enskilt ansvar för ägande av fastigheterna anser vi vore att göra kunskapsnationen Sverige och forskningen och utbildningen som bedrivs på campus en stor otjänst. Eftersom vi är verksamma på en lång rad universitets- och högskoleorter har vi genom åren fått en unik kännedom om svenska lärosätens avancerade vardag, behov och önskemål. Att vi finns i hela landet ger oss möjlighet att effektivisera och överföra goda idéer från en del av landet till en annan, som kommer alla våra kunder till nytta. Det är med denna samlade kunskap i bagaget som vi gör det vi är bäst på – att i nära samarbete med studenter, lärare, forskare, samhällsföreträdare och näringsliv fortsätta att skapa nya hållbara kunskapsmiljöer, fler studentbostäder och attraktivare campusområden som tillsammans stärker Sverige som kunskapsnation och säkrar lärosätenas långsiktiga konkurrenskraft. 
 

Cecilia Wide, kommunikationsdirektör Akademiska Hus