Efter nyår får du 350 kronor mer i plånboken varje månad. Men de extra slantarna är till största delen lån.
– Höjningen räcker inte för att alla studenter ska få en trygg ekonomisk situation, säger Christian Stråhlman, ordförande för Lunds universitets studentkårer, Lus.
Den nya studiemedelsreformen, som utbildningsminister Jan Björklund och högskole- och forskningsminister Tobias Krantz presenterar på DN Debatt i dag, kommer genomföras i två steg.
Från den 1 januari 2010 kommer studiemedlet att höjas med 430 kr per månad.
Vid årsskiftet 2011 kommer det så kallade fribeloppet att höjas med 30 000 kronor.
Det innebär att man som student får tjäna 136 400 per år utan att studiemedlen reduceras.
Christian Stråhlman välkomnar förändringen. Men han är inte helt nöjd.
– Det är naturligtvis välkommet att studiemedlen höjs men man hade ju önskat att ökningen skulle vara större. Sveriges förenade studentkårers studentbudget visar att den genomsnittlige studenten går back 900 kronor varje månad och den här höjningen räcker inte för att alla studenter ska få en trygg ekonomisk situation, säger han.
Lånedelen ökar mest
I praktiken blir höjningen endast 350 kr på grund av att prisbasbeloppet sänks under nästa år.
Av höjningen på 430 kronor som regeringen föreslår är bara 40 kronor bidrag.
De resterande 390 kronorna är lån.
– Jag är förvånad att man gör detta. Tidigare har man sagt att en tredjedel ska vara bidrag och två tredjedelar lån. Nu går man ifrån det, jag hade gärna sett att man gått efter det gamla systemet, säger Christian Stråhlman på Lus.
Höjda avgifter finansierar
Genom att höja fribeloppet vill regeringen att det ska löna sig att arbeta, även för studenter.
– Det möjliggör att fler kan arbeta vid sidan av studierna. Men studier ska vara en heltidssysselsättning. Det är viktigare att se till att man kan ägna sig på heltid åt studierna och inte behöva arbeta vid sidan om, säger Christian Stråhlman.
Reformen ska finansieras genom ökade expeditions- och påminnelseavgifter för de som inte längre studerar och därmed befinner sig i en tryggare ekonomisk situation.
– Jag tycker att det klingar lite falskt när man vet att studiemedlen länge varit för lågt. Det skulle behövas mer pengar i systemet generellt men det vill man inte betala, säger Christian Stråhlman.
