Kulturkrönika

Hemlighetsfullt och fascinerande. Lugnt och stormande. På både tunnelbanan och under museibesök tänker Lundagårds kulturkrönikör Ella Kettula på sin förkärlek för havet – och frågar sig om inte både havet och vardagen är bättre när det stormar och skaver lite.

Autofiktion och annan litteratur inspirerad av författarens eget liv har översköljt bokmarknaden på senare år. Genren har debatterats från både etiska och estetiska perspektiv. Trots giltig kritik kvarstår dock att den självupptagna litteraturen har samma självklara roll i vårt kulturliv som reality-tv. Lundagårds kulturkrönikör Smilla Sundén Pettersson ser skvallervärdet hos både Rousseau, Oscar Wilde och Matilda Josephson.

Att sticka ut hakan och tro på sig själv är enligt jantelagen förbjudet i Sverige. Samma princip verkar gälla när vi försöker hävda oss internationellt. Lundagårds kulturkrönikör Emmy Odeskog tycker att den ständiga nedvärderingen av allt som är svenskt är tröttsam, och önskar att vi kunde vara lite mer patriotiska.

Går det att springa utan att uppdatera på Strava? Har de så kallade hobby-apparna blivit våra nya mötesplatser? Som nybliven joggare frågar sig Lundagårds kulturkrönikör Ella Kettula vad hennes aversion för hobbygemenskaper grundar sig på – och varför allting måste delas med andra.

Litteraturdebatten har varit levande under det gångna året och har dessutom engagerat den yngre sidan av kultursfären. Det som återkommit med några månaders mellanrum är det eviga tjatet om poesins så kallade poserande. Lundagårds kulturkrönikör Smilla Sundén Pettersson menar att det inte är något fel på poserandet i sig, men att vi måste skilja på när det görs bra och när det görs dåligt.

Medan Skåne dras in i höstens mörka famn, konstaterar Alice Nyberg Westerlund att sommarens sällskapliga nöjen nu är ett minne blott. Men kanske är det just i det dämpade ljuset som vi finner en ny skönhet?