Kulturreportage

I en samtid som präglas av total öppenhet riskerar något att gå förlorat. Felix Perklev utforskar frågan om vi borde vara oroliga för att hemligheterna ska glömmas bort.

Att plugga sin sista termin känns som att befinna sig i ingenmansland. Trött på overaller och spex, men livrädd för anställningsintervjuer och bostadslån. Hjärnan går på högvarv när inget längre känns tryggt. Lea Esengård skriver om att befinna sig i gränslandet mellan studentlivet och verkligheten.

Ett romantiskt skimmer ligger över studietidens ekonomiska utmaningar. Att vända på varje CSN-krona är nästan lika stor del i studentens identitet som att faktiskt läsa på universitetet. Ella Kettula funderar över hur det ligger till med studietidens ekonomiska centralmyter.

Hur kommer vår syn på svensk film och kultur att formas i en värld där gränser suddas ut och gemensamma erfarenheter i stället framhävs? Svante Fridén utforskar den pan-europeiska filmkulturen.

Alkoholen har sedan antiken haft en återkommande roll i de sköna konsterna. I modern tid möter vi alkoholen i film och tv-serier inte bara som rusmedel utan också som en identitetsmarkör. Men vad gör alkoholen vi dricker egentligen med vår identitet? Hedda Berg har vänt och vridit på frågan, med avstamp i en särskilt ikonisk drink. 

Det är det mest eviga av teman: det goda mot det onda. Men när det kommer till smak i stället för moral blir motsättningen ibland desto märkligare. Varför är vi så måna om att särskilja och markera vad som utgör bra och dålig smak? Oavsett om det kommer till konst, litteratur, film, mat, klädstil eller till och med vilket husdjur du väljer finns det alltid någon som kan berätta om ditt val tyder på gott eller dåligt smaksinne. Amanda Barratt har dykt ner i historiska texter om smakens natur för att försöka lista ut vilket syfte smaken egentligen fyller.