Om du får låg inkomst efter examen kan du ansöka om att få dra ner på återbetalningstakten till CSN. Men den möjligheten utnyttjas av få.
– Vi ska bli bättre på att informera för att öka kunskapen om detta, säger Klas Elfving på CSN.
2008 hade 132 000 låntagare kunnat få nedsatt återbetalningsbelopp på grund av låga inkomster. Men få ansökte. Av de som hade rätt till nedsättning hamnade 20 000 personer hos Kronofogden eftersom de inte kunde betala lånen. Det tror CSN inte hade behövt ske om fler utnyttjade möjligheten att få beloppet sänkt.
– Vi har ansvar för att studiestödssystemet håller ihop och därför har vi naturligtvis ett ansvar för de som inte kan betala sina lån, säger CSN:s pressekreterare Klas Elfving.
Enkla regler
Reglerna för att få nedsättning är enkla. Om ditt årsbelopp blir högre än fem procent av din inkomst är du berättigad till nedsättning.
Ändå var det bara ungefär 15 procent av de som 2008 hade rätt till nedsättning som ansökte om det.
Flera orsaker kan ligga bakom att trygghetssystemen utnyttjas så sällan.
– Dels tror jag många är duktiga och tycker att det är viktigt att betala tillbaka sina lån. Men jag tror också att det finns en okunskap bland de som ska betala tillbaka att det finns möjlighet att få nedsättning, säger Klas Elfving.
Vad beror den okunskapen på?
– För de flesta är det viktigaste att man får studielån, sedan är det inte lika centralt att ta reda på vad man kan göra om man får svårt att betala tillbaka. Men vi kan också bli bättre på att informera om det.
Känt problem
Lundagård rapporterade redan 2002 om den bristande informationen om trygghetssystemen.
Varför finns informationsproblemet fortfarande kvar?
– Det har hänt massor, vi upplyser om detta på vår hemsida och vår personal sprider också information. Men nu ska vi bli ännu bättre på att informera för att öka kunskapen om detta, säger Klas Elfving.
Framöver kommer det bland annat finnas information om nedsättningsmöjligheterna på de påminnelser som skickas ut till låntagare som blivit sena med återbetalningen.
”Systemet fungerar bra”
Att trygghetssystemen inte utnyttjas är en av slutsatserna i den första stora kartläggningen som CSN gjort av de första tio åren efter den stora studiestödsreformen, som genomfördes 2001.
Då ersattes det gamla lånet av det ett så kallat annuitetslån. Det nya systemet tar inte hänsyn till din inkomst, utan skulden slås ut på en bestämd återbetalningstid. Denna tid uppgår till maximalt 25 år.
Generellt sett tycker CSN att det första decenniet har varit lyckat.
– Förut bedömdes 20 procent av statens fodringar för studielånet som osäkra på grund av risken att skulderna skrivs av. Nu har den siffran minskat till fyra procent, så tryggheten i systemet har ökat.
Även studenterna upplever lånet som välfungerande, enligt Klas Elfving.
– Det rekryterar till studier, och det jämnar ut skillnader mellan olika sociala grupper. Vår uppfattning är dessutom att de flesta tycker att återbetalningstakten är rimlig, säger han.
