Partiledarna ville satsa mer pengar och diskutera driftsformer och valfrihet. Men har någon av dem en tanke på vad det svenska utbildningsväsendet har för roll i det svenska samhället, frågar sig Isak Engqvist, utbildningspolitisk krönikör.
Som politiknörd var man klistrad framför rutan under söndagens partiledardebatt där grundskolan och gymnasiet var i fokus när utbildningspolitiken debatterades. Framför allt diskussionerna kring vinst i välfärd och det fria skolvalet var på tapeten. Kanske inte så konstigt efter den medierapportering som varit kring att skillnaderna ökar i den svenska skolan. Som bov utmålades det fria skolvalet. Men den totala avsaknaden av tankar kring den högre utbildningen från partiledarna oroar.
Grundskolan och gymnasiet spelar dock en viktig roll för den högre utbildningen. Speciellt då sjunkande resultat i skolan leder till att nya studenter kommer sämre och sämre rustade till universitetet. Detta påverkar givetvis hur universitets- och högskoleutbildningar utvecklas. Framför allt påverkar det hur mycket tid man kan lägga på det ämne man faktiskt studerar och hur mycket tid som läggs på att komplettera brister från gymnasiet.
Kvalité och måluppfyllelse har under en längre tid varit eftersatt i den svenska skolan och det märks också på de svenska universiteten och högskolorna. Flera varnar nu för att läs- och skrivkunskaperna är riktigt dåliga. Men för att komma åt dessa brister finns det inga genvägar. Det handlar om ett systematiskt arbete på varje skola. Ett arbete som inte kan ersättas med statlig styrning utan som måste bedrivas av varje rektor.
Det var synd att ingen tid på partiledardebatten ägnades åt den högre utbildningen. Ingen partiledare presenterade sin syn på vad den har för roll i samhället och hur den ska utvecklas framöver. Samma avsaknad av visioner och tankar gällde i och för sig också grund- och gymnasieskolan. Det viktiga var driftsformer och i fall politiker skulle ha makten att bestämma vilken skola eleverna ska gå i eller inte.
Partiledardebatten är förstås arenan då de konkreta politiska förslagen ska presenteras. Alla ville satsa på skolan och alla ville att eleverna ska nå resultaten. Men ingen presenterade ens en tanke om vad utbildningen egentligen har för syfte. Är det att förbereda oss inför arbetslivet, livet som samhällsmedborgare eller något annat? För är man redo att satsa mer resurser på den svenska skolan, grundskola som universitet, är det kanske bra att ha en tanke om vad utbildningsväsendet har för roll i samhället, eller?
