Som avgående redaktör vill jag passa på att rikta ett extra varmt tack till alla er som under de gångna året försett oss med tips. Samt i gengäld tipsa er om att detta nummer innehåller två längre och mycket spännande reportage.

Att bevaka och granska såväl Lunds universitet som studentliv är omöjligt för tre redaktörer, eller ens en medarbetarstab på 60 personer. För att Lundagård ska kunna rapportera om relevanta saker och därmed vara av intresse för er läsare, är vi därför helt beroende av era tips. Därför är jag som redaktör oerhört tacksam för alla tips om såväl missförhållanden som spännande event.

Det är inte alltid alla tips leder till en story, och vissa fiskar är mer svårfångade än andra. Men trots att det ibland känns hopplöst, gör vi alltid vad vi kan för att avslöja eventuella missförhållanden.

Ett exempel på detta är Linus Gisborns omfattande granskning av Externa relationer vid Lunds universitet. I denna text kan du bland annat läsa om chefen som på alla sätt försökt maximera sina insamlade bonuspoäng, för att sedan kunna använda dessa till olika förmåner. Men även om hur Lunds universitet är en av de myndigheter i Sverige som släpper ut störst mängd koldioxid i samband med flygresor.

I detta nummer har vi bestämt oss för att satsa lite extra, och på sidan 12 hittar ni därför ännu ett spännande reportage. Det handlar om hur studenter och andra unga far illa då väntetiderna inom psykiatrin blir allt längre, vilket även sätter en allt större press på Studenthälsans verksamhet. Enligt reportaget leder en kombination av ökad stress och en så kallad ”quarter-life-crisis” till att många studenter hamnar i kris och under 2016 sökte sig fler till Studenthälsan än någonsin tidigare.

Kära LU-student, mitt i all din duktighet och prestationshets, vill jag därför påminna dig om att allt har sin tid, och att sommaren även bör vara en tid för återhämtning. Innan du återvänder till plugget i augusti, åk en sväng ut på valfri landsbygd och sätt dig en timme och bara titta ut över ett havrefält som vajar i vinden…

Ta några djupa andetag. Minns att allt är förgängligt och att det finns många i världen som klarar sig fint utan ett ynka högskolepoäng. Och när timmen är över och du återvänder till Lund:

 ”Don’t panic!”